Sammanfattning av information om avtalsrätt för företag och företagare
Nedan kan du läsa en sammanfattning av information om avtalsrätt och sådant som är viktigt att tänka på.
Avtalsrätt är ett viktigt område att ha kunskaper inom, särskilt för företagare eftersom de ofta kommer i kontakt med avtal. Därför har vi skrivit denna sammanfattning av information om avtalsrätt företag och företagare. Dessutom kan du fördjupa dig inom vissa områden genom att läsa mer information som finns på denna webbplats. Exempelvis har vi publicerat olika juridiska QUIZ som du kan göra, för att testa dina juridiska kunskaper. Utöver detta, har vi också skrivit inlägg och guider som du kan få ta del av.
Vi skriver och granskar avtal till fasta priser.
Vi riktar oss främst till startups, små och medelstora företag.
All kontakt sker smidigt på distans, via dator och telefon.
Sammanfattning av information om avtalsrätt för företag och företagare
Information om vad ett avtal är för något
Ett avtal är en överenskommelse mellan två eller flera parter och kan resultera i konsekvenser för parten som bryter mot avtalet. Både skriftliga och muntliga avtal är lika giltiga, såvida ett avtal inte har ett formkrav. Exempel på avtal med formkrav är testamente och äktenskapsförord, som måste vara skriftliga för att gälla. Dessutom måste äktenskapsförord bli registrerat hos Skatteverket för att vara giltigt. Ett skriftligt avtal är enklare att bevisa och därför rekommenderar vi alltid skriftliga avtal. Ett kontrakt är ett skriftligt avtal.
Vem eller vilka som får ingå avtal i Sverige
I Sverige är fysiska och juridiska personer rättssubjekt och de kan därför ingå avtal i Sverige. Däremot behöver en person vara myndig för att få rättshandlingsbehörighet. Exempelvis kan en person som är 15 år äga någonting, men sakna rättshandlingsbehörighet för att kunna sälja det. Det finns undantag från regeln där det är tillåtet för en person som är omyndig att köpa exempelvis sådant som hör till hushållet, om personen ifråga bor ensam. Här kan du läsa mer om definitionen av rättssubjekt och rättshandlingsbehörighet.
Ingå avtal med omyndiga
En person som är omyndig kan i vissa fall ingå avtal. Till exempel när denne laddar en ner mobilapplikation och skapar ett konto. Det är viktigt att tänka på att följa de lagar och regler som gäller när en näringsidkare ingår ett avtal med en omyndig. Företaget får behandla personuppgifter tillhörande en person över 13 år, om företaget har fått ett samtycke och att informationen som barnet tar del av, inte är för komplicerat skrivet. En person som bor ensam och är omyndig får köpa sådant som hör tillhushållet och en person som är över 16 år får använda sina pengar från exempelvis ett sommarjobb.
Vad ett avtal bör innehålla för information
Innehåll i avtal varierar, beroende på vad parterna är överens om. Däremot är det bra att känna till grundstenarna i ett avtal, eftersom det genomsyrar vad de flesta avtalen innehåller. Grundstenarna är: vem, vad, när och var. Dessutom bör avtal innehålla information om vem eller vilka som ingår avtalet (parterna), vad parterna ska göra, när de ska det bli utfört och på vilken plats. Det är också bra att ha med konsekvensen vid ett avtalsbrott, såsom ränta, vite eller/och skadestånd. Dessutom kan syftet med varför ett avtal har ingåtts, spela en viktig roll vid avtalstolkning när något är otydligt i formuleringen.
Utöver denna sammanfattning av information om avtalsrätt, har vi även skrivit ett inlägg om avtalets grundstenar som kan vara bra att läsa, om du vill veta mer om vad ett avtal normalt bör innehålla.
Anbud, accept, oren accept och sen accept
Fyra vanliga begrepp som är viktiga att förstå inom avtalsrätt är anbud, accept, oren accept och sen accept. Ett anbud är bindande för anbudsgivaren och är ett erbjudande. För att anbudet ska bli till ett avtal, behöver motparten lämna en ren accept. Med andra ord är en oren accept, allt annat som inte är ett rent ”ja”. Om motparten exempelvis föreslår ett nytt pris, är det en oren accept och utgör då ett nytt anbud. Anbudsmottagaren har en acceptfrist, vilket innebär att personen har en viss tid på sig att svara på anbudet för att det ska gälla. Däremot gäller inte anbudet längre om det är en sen accept. Det utgör istället ett nytt anbud.
Hur ett anbud kan bli återkallat
Ett anbud är bindande för anbudsgivaren. I Sverige gäller löftesprincipen och det innebär att man ska hålla det man lovar. Däremot är det möjligt att återkalla ett anbud i vissa fall. Exempelvis om återkallelsen nått anbudsmottagaren i samband med anbudet. I vissa fall kan det även gälla om det föreligger särskilda omständigheter och om anbudsmottagaren inte har lämnat en ren accept. Dessutom kan en konsument som har lämnat en anbud till en näringsidkare, återkalla anbudet innan företaget accepterar.
Betänketid vid muntliga och skriftliga avtal
En anbudsgivare är bunden av sitt anbud fram till dess att acceptfristen har löpt ut eller motparten lämnat en oren accept. Vid muntliga anbud är betänketiden omedelbar, vilket innebär att mottagaren av anbudet måste acceptera det direkt för att det ska gälla. Vid skriftliga avtal är det bra att ange acceptfristen, och i annat fall gäller en skälig betänketid, vilket varierar beroende på fallet.
Avtal som reglerar framtida köp
Det finns avtal som reglerar framtida köp som är giltiga. Däremot kan det vara ogiltigt i vissa fall. Optionsavtal är ett avtal som innebär att en part har rätt att köpa den egendom som optionen avser för ett pris som parterna har bestämt i förväg. Detta är vanligt bland företag och är ett avtal som reglerar framtida köp.
Ett exempel på när ett avtal om framtida köp är ogiltigt, är när det handlar om framtida köp av fastighet. Med andra ord är det inte ett juridiskt giltigt avtal om två parter är överens att ena parten ska få köpa fastigheten för ett förbestämt pris om ett år eller liknande.
Att tolka, skriva och ingå avtal på andra språk
Det är relativt vanligt att ingå eller upprätta avtal på andra språk, exempelvis på engelska. Det är giltigt att skriva ett avtal mellan exempelvis två parter i Sverige på engelska och att avtalet ska bli reglerat och tolkat i enlighet med svensk rätt. Däremot är det viktigt att förstå att innebörden av vissa juridiska begrepp, kan få annorlunda mening. Dessutom är det vanligt för företag som har utländska delägare upprättar exempelvis aktieägaravtal på engelska, för att alla parter ska förstå innehållet.
Avtal till företag och företagare samt konsekvenser vid avtalsbrott
Vanliga avtal som företag behöver
Många företag ingår avtal regelbundet och ett avtal innebär ofta skyldigheter för avtalsparterna. Det är därför bra att veta vad man skriver under samt ha ett skriftligt avtal, eftersom det är lättare att bevisa. Allmänna villkor, samarbetsavtal, konsultavtal, aktieägaravtal och GDPR-avtal/dokument såsom integritetspolicy, interna rutiner och personuppgiftsbiträdesavtal är några avtal som många företag behöver.
Vi skriver dessa avtal och anpassar avtalet efter dina önskemål och ditt behov. Dessutom är det vanligt att det står i ett aktieägaravtal att aktieägarna ska göra aktierna till enskild egendom, eftersom det kan uppstå komplikationer vid en eventuell skilsmässa eller bodelning. Det sker genom att upprätta ett äktenskapsförord. Du finner flera avtal, utöver de som framgår i denna sammanfattning av information om avtalsrätt, på vår webbplats.
Tre vanliga typer av distributionsavtal
Återförsäljaravtal, agentavtal och kommissionsavtal är tre vanliga typer av distributionsavtal som företag ingår och därför är det bra att veta vad de innebär. Distribution är när ett företag förmedlar varor eller tjänster till kunder som kan vara både företag eller konsumenter. Det finns stora skillnader mellan återförsäljare, agent och kommissionär. Bland annat att en återförsäljare säljer i eget namn och för egen räkning, medan agent och kommissionär agerar för annans räkning. Utöver distributionsavtalen som framgår i denna sammanfattning av information om avtalsrätt är det även bra att ha allmänna villkor.
Avtalsbrott och konsekvenser av att bryta ett avtal
Det kan uppstå konsekvenser vid avtalsbrott för den part som bryter mot avtalet. Konsekvensen beror på vad parterna har avtalat om, och/eller om det är aktuellt med ett skadestånd. Ett vite är ett förbestämt bötesbelopp som många avtal innehåller en bestämmelse om. Dessutom är det vanligt att komplettera vitesklausulen med en skadeståndsklausul. Med andra ord innebär detta att om skadan är större än vitesbeloppet, ska skadestånd bli utbetalat för att täcka mellanskillnaden. En viktig skillnad mellan vite och skadestånd är att man måste kunna bevisa skadan för att kunna få ett skadestånd, men för att få rätt till ett vitesbelopp behöver man endast bevisa ett avtalsbrott och inte storleken på skadan.
Fördelar med förlikning mellan parter i en tvist
Det finns många som ingår en förlikning, både före eller efter att en domstol har tagit del av ett ärende, eftersom det kan vara fördelaktigt och mindre kostsamt. Dessutom är domstolar skyldiga att utreda om det finns en möjlighet för parterna att ingå en förlikning. Däremot är det inte alltid rätt alternativ, eftersom det kan vara nödvändigt att gå till domstol vid olika tillfällen. Det finns flera fördelar med att ingå en förlikning.
Lagar och regler om avtalsrätt som är viktiga att känna till
Avtalslagen och rättspraxis inom avtalsrätt
Sedan 1915 gäller avtalslagen i Sverige och det finns de som tycker att lagen bör bli uppdaterad, medan andra tycker att den fungerar bra. I Sverige är lagtext en rättskälla, precis som rättspraxis. Rättspraxis är ett samlingsbegrepp för tidigare vägledande domar från Högsta Domstolen och är ett sätt att reglera frågor som inte står reglerad i lagen. Prejudikat är ett specifikt vägledande domstolsavgörande från Högsta Domstolen och är en viktig del av juridiken. Rättspraxis och prejudikat är viktiga inom avtalsrätt, precis som i många andra rättsområden. Något som är viktigt att belysa i denna sammanfattning av information om avtalsrätt, är att doktrin också är en central rättskälla när det kommer till avtalsrätt.
Tvingande och icke tvingande lagar
Inom svensk lagstiftning, finns det både tvingande och icke tvingande lagar. En icke tvingande lag är också kallad för en dispositiv lag. Det är inte tillåtet att avtala om sämre villkor än det som står i en lag som är tvingande, exempelvis konsumentköplagen och lagen om anställningsskydd. Däremot är det tillåtet att avtala om sämre villkor om lagen är dispositiv, såsom köplagen och skadeståndslagen.
Grundlagar i Sverige
Sverige har fyra grundlagar: regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Det är svårare att ändra en grundlag än en vanlig lag, och grundlagarna står alltid över de andra lagarna om det skulle vara en grundlag och vanlig lag som krockar. Riksdagen måste fatta två likadana beslut när det gäller ändring av grundlag. Dessutom måste det ske ett riksdagsval mellan båda besluten.
Regler om automatisk förlängning av avtal för konsumenter
En vanlig fråga är om det är tillåtet med automatisk förlängning av avtal för konsumenter. Om uppsägningstiden är 3 månader eller mindre, är det tillåtet att förlänga ett avtal utan att informera konsumenten. Däremot måste det framgå tydligt i avtalet att automatiskt förlängning kan ske. Enligt lagen om konsumentskydd vid automatisk avtalsförlängning som började gälla 2015, måste ett företag informera konsumenten om förlängningen skriftligt, senast en månad innan den tidpunkt konsumenten måste säga upp avtalet för att det inte ska bli förlängt. Om det inte sker, har konsumenten rätt att säga upp avtalet.
Skillnader mellan att ingå avtal med konsumenter eller andra företag
Konsument som köper lös egendom från näringsidkare
När en konsument köper en vara eller lös egendom från en näringsidkare, gäller Konsumentköplagen. Konsumentköplagen är en tvingande lagstiftning till fördel för konsumenten. Denna lag reglerar bland annat reklamationstiden som är minst 3 år, vad som händer om varan är försenad, när en konsument får häva ett köp eller få en prisnedsättning m.m. Om en konsument köper en lös egendom på distans från en näringsidkare gäller istället lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler. I lagen står det bland annat att konsumenten har 14 dagar på sig att återlämna varan och ångra avtalet. Detta gäller under förutsättning att det inte finns något undantag som gäller enligt lagen som innebär att konsumenten inte har något ångerrätt.
Näringsidkare som köper varor från annan näringsidkare
Om en näringsidkare köper varor eller annan lös egendom från en annan näringsidkare, gäller Köplagen. Lagen är dispositiv, vilket innebär att det går att avtala om sämre villkor än det som står i lagen. Om det inte finns ett avtal, gäller istället det som står i lagen. Dessutom gäller köplagen när en näringsidkare köper lös egendom från en konsument. Reklamationstiden är lägre i Köplagen (2 år), än Konsumentköplagen (3 år).
Här kan du läsa mer om skillnader för företag som säljer till företag eller privatpersoner.
Undgå avtalsbundenhet som konsument
I vissa fall behöver en konsument som ingått ett avtal, inte vara bunden av det. I Sverige finns det flera lagar som skyddar konsumenter och om ett företag ingår ett avtal i strid med en lag som är tvingande, är inte konsumenten bunden. Här kan du läsa mer om hur konsumenter i vissa fall undgå avtalsbundenhet.
Vanliga allmänna avtalsrättsliga principer
Allmänna avtalsrättsliga principer
I denna sammanfattning av information om avtalsrätt kan du även finna information om allmänna avtalsrättsliga principer. Ett sätt att fylla ut luckor och komplettera lagstiftning är genom allmänna avtalsrättsliga principer. Avtalslagen är över 100 år gammal och det står inga principer med i lagen. Dessutom kan det i många fall vara svårt att hitta en princip i lagtext, även fast det har en stor betydelse juridiskt. Ofta står principer beskrivna i förarbeten och doktrin som är egna rättskällor enligt svensk rätt.
Pacta sunt servanda
Pacta sunt servanda (principen om avtalsbundenhet) är en av de grundläggande allmänna avtalsrättsliga principerna. Det är ett latinskt utryck som innebär att avtal ska hållas. Med andra ord ska två parter som ingår ett avtal, hålla det som de har avtalat om. Däremot finns det undantag. Exempelvis om en person har blivit tvingad till att ingå ett avtal under hot.
Principen om avtalsfrihet
I Sverige gäller principen om avtalsfrihet. Det innebär att vi har rätt att ingå avtal med vem vi vill och under vilka villkor som helst. Däremot finns det undantag, exempelvis om det strider mot en lag. Det är exempelvis olagligt att sälja vissa saker och kan leda till rättsliga konsekvenser.
Lojalitetsprincipen
Lojalitetsprincipen inom avtalsrätt innebär att parterna ska ta vara på bägges intressen. Däremot gäller detta såvida det inte kräver en för stor uppoffring. Exempelvis kan en stor kostnad vara en sådan uppoffring. Dessutom framgår det av ett flertal lagar att man ska ta vara på intresset hos sin motpart.
Löftesprincipen och kontraktsprincipen
Löftesprincipen och kontraktsprincipen är också två vanliga principer inom avtalsrätt. Enligt löftesprincipen, är parten som lämnar ett anbud, ensidigt bunden av sitt anbud (löfte). Därför blir anbudsgivaren bunden om motparten ger en ren accept. Denna princip gäller inom svensk rätt, till skillnad från kontraktsprincipen som gäller i exempelvis England. Enligt kontraktsprincipen blir istället båda parterna bundna när anbudet blir accepterat. Detta innebär att anbudsgivaren inte är bunden av sitt anbud, utan blir det först när motparten accepterar det.
Gratis juridikskolor
Vi driver olika gratis juridikskolor på LinkedIn och Instagram. Dessutom sammanfattar vi intressanta nyheter, svarar på frågor och beskriver vanliga juridiska begrepp. Vi har startat dessa juridikskolor för att vi vill lära ut juridik på ett smidigt sätt till företagare.
På vår hemsida och Instagram publicerar vi även olika juridiska quiz. Där kan du testa dina juridiska kunskaper inom olika områden, exempelvis avtalsrätt och GDPR.
Öppet MÅN- SÖN 09:00 - 20:00
08-81 66 33
BESTÄLL AVTAL / KONTAKTA OSS
Vi kommer att besvara ditt meddelande och kontakta dig så snart vi kan.