Regler inom marknadsföring som företag måste följa
Här kan du läsa om olika regler inom marknadsföring som företag måste följa vid marknadsföringen av produkter eller tjänster till kunder.
Inledande information om marknadsföring
Marknadsföring brukar vara en viktig del för att ett företag ska bli framgångsrikt. Dessutom satsar företag ofta mycket pengar på det. Det finns regler som företaget måste förhålla sig till i marknadsföringen. Marknadsföringsrätten är en av två huvudområden inom marknadsrätten inom svensk och nordisk rätt. Det andra huvudområdet inom marknadsrätten är konkurrensrätten.
Inom svensk rätt, men även EU-rätt, ska marknadsföringen från ett företag ske med så kallad god marknadsföringssed. Med andra ord innebär det bland annat att det som framgår av marknadsföringen ska stämma. Barn och sjuka är särskilt utsatta målgrupper och därför är kraven högre på företag som riktar sig till dem.
MArknadsföringslagen
Marknadsföringslagen är den svenska centrala lagen som reglerar marknadsföring som företag utför. Lagen gäller för företag som säljer produkter, tjänster och hus (fast egendom) m.m. Lagen gäller inte bara när företaget skapar och sprider en annons, utan även vid all typ av kontakt med kunden där syftet är att öka försäljningen. Det är till exempel förbjudet med direktmarknadsföring till barn under 16 år enligt marknadsföringslagen. Om reklam är diskriminerande, gäller dock inte marknadsföringslagen. Istället gäller ICC:regler (Internationella handelskammarens regler för reklam och marknadskommunikation).
Generalklausulen i marknadsföringslagen
Inom marknadsrätten är generalklausulen om god marknadsföringsed ett vanligt förekommande begrepp. Med andra ord ska företag följa olika normer vid sin marknadsföring för att skydda kunderna. Kort sagt ska informationen i marknadsföringen framförallt ska vara laglig, stämma med verkligheten och det får inte vara stötande. Om marknadsföring skulle strida mot god marknadsföringssed, kan den bland annat bli förbjuden. Generalklausulen finns i 5 § marknadsföringslagen.
B2B och B2C
Marknadsföringslagen gäller oavsett om ett företag säljer till privatpersoner (B2C) eller till företag (B2B), vilket framgår i lagen. Kunderna kan alltså vara konsumenter eller andra näringsidkare. Däremot gäller den inte när en privatperson säljer till en annan privatperson.
Skillnaden mellan näringsidkare och konsument
En fysisk person som handlar något som inte är inom en näringsverksamhet är en konsument. Konsumenter har starkare skydd än näringsidkare och konsumentlagarna är framförallt tvingande till konsumenternas förmån. Exempelvis är konsumentköplagen, distansavtalslagen och konsumenttjänstlagen tvingande lagar och därför är det inte tillåtet att avtala om sämre villkor än det som framgår av lagen. En näringsidkare är istället en person som handlar för företagets räkning. Det kan vara en fysisk eller juridisk person.
Genomsnittskonsumenter
EU-domstolen har utvecklat begreppet genomsnittskonsument. Dessutom står det om genomsnittskonsumenter i förarbeten till marknadsföringslagen, även fast detta begrepp inte direkt står i den svenska lagen.
Enligt EU-domstolen avser en genomsnittskonsument en konsument som vid normala fall är informerad, skäligen uppmärksammad och upplyst. Dessutom ska de sociala, språkliga och kulturella faktorerna beaktas vid de enskilda fallen. Om ett företag utför en marknadsföringsaktivitet som riskerar att vara vilseledande, behöver man vid bedömningen utgå från förståelsen hos den genomsnittliga konsumenten. Detta blir därmed använd som en grund till bedömningen.
Det som företaget påstår ska stämma
Om ett företag påstår någonting i sin marknadsföring ska det stämma, eftersom det annars kan vara vilseledande marknadsföring. Om ett företag exempelvis påstår att de är marknadsledande inom en bransch, ska de också vara det. Däremot kan vissa påståenden vara grundade på subjektiva bedömningar, såsom den ”godaste maten” och det är tillåtet, men det måste framgå att det har sin grund i till exempel en undersökning. Observera att det också är förbjudet med vilseledande efterbildningar och renommésnyltning.
Vilseledande marknadsföring
Det som ett företag påstår ska stämma, men det är inte bara falska påståenden som är vilseledande marknadsföring. Om ett företag inte inkluderar viktig information i sin marknadsföring, kan det vara vilseledande. Detsamma kan gälla om det inte är tillräckligt tydligt. Det handlar inte bara om sanna påståenden om sin egna produkt eller tjänst, utan även om andras. Marknadsföringslagen gäller nämligen då också. Exempelvis om ett företag kommer med påståenden som är vilseledande kring produkterna som tillhör företagets konkurrenter.
Otillåtet med aggressiv marknadsföring
Utöver att det är otillåtet med vilseledande marknadsföring, är det inte heller tillåtet med aggressiv marknadsföring. Ett praktiskt exempel på aggressiv marknadsföring som inte är tillåten, är när en person blir pressad under stress att fatta ett beslut om att ingå ett avtal. I den så kallade ”svarta listan” i ett EU-direktiv framgår olika affärsmetoder som inte är tillåtna och vissa avser aggressiv marknadsföring.
Ytterligare exempel på aggressiv marknadsföring är om säljaren marknadsför genom att använda olaga hot, trakasserier, fysiskt våld eller tvång. Direkta köpuppmaningar till barn är inte heller tillåtna.
Patent- och marknadsdomstolen, även kallad för PMD kom fram till att ett företag skrämde kunder med påståenden vid telefonförsäljning vilket är förbjudet.
Information av särskild betydelse
När ett företag marknadsför en produkt eller tjänst kan det finnas information som är av särskild betydelse och vid sådana fall måste företaget förmedla informationen. Exempelvis innehållet och egenskaper i produkten eller tjänsten ifråga. Däremot står det inte reglerat i marknadsföringslagen exakt allt som måste framgå. Istället behöver företaget göra en egen bedömning om vad som kan vara av särskild betydelse. När det gäller livsmedel och läkemedel finns det dock särskilda krav.
Andra lagar där informationsskyldigheten framgår mer detaljerat
Det finns andra lagar utöver marknadsföringslagen där det står mer om informationskyldigheten, som handlar om att informera kunderna om information som kan vara av särskild betydelse. Det står bland annat i distansavtalslagen, konsumentkreditlagen och konsumentköplagen m.m. Marknadsföring är ett brett juridiskt område och därför finns det ett flertal lagar som reglerar det. Dessutom finns det rekommendationer och föreskrifter.
Relevanta myndigheter och organ
I Sverige har vi flera myndigheter som arbetar med frågor kring marknadsföring. Bland annat följande:
Barnombudsmannen är en myndighet som arbetar med att företräda barn kring deras rättigheter och utgår från FN:s konvention om barnets rättigheter.
Konsumentverket är en myndighet som bland annat gör tillsyn mot företag och ger vägledning till konsumenter.
Reklamombudsmannen är stiftelse som utgör ett självregleringssystem. De prövar bland annat om företag följer ICC-reglerna vid marknadsföring och dessutom ger de vägledning och information inom reklam.
Måste framgå om det är reklam
När ett företag gör reklam ska det framgå att det är reklam. En benämning för detta är reklamidentifiering. Till exempel är det inte tillåtet för ett reklamblad att se ut som om det vore en tidning. Med andra ord ska det inte vara svårt att särskilja på om det är reklam eller inte.
Om en influenser gör ett betalt samarbete med ett företag, ska det framgå att det är en annons. Dessutom ska det framgå vem som är ansvarig, det vill säga företaget som betalat för marknadsföringen.
Annonsera begränsat med varor
Om ett företag har mycket begränsat med varor som de vill annonsera, kan det behöva tydliggöras eftersom det kan vara vilseledande marknadsföring i annat fall. Beroende på vilken typ av vara som företaget säljer, är det skillnad på antalet sådana varor de måste ha för att presentera annonseringen. Med andra ord kan inte ett företag annonsera en vara om de bara har två stycken sådana varor, utan att markera det i annonsen.
Vi skriver och granskar avtal till fasta priser
Gratis juridikskolor
Vi driver olika gratis juridikskolor på LinkedIn och Instagram. Dessutom sammanfattar vi intressanta nyheter, svarar på frågor och beskriver vanliga juridiska begrepp. Vi har startat dessa juridikskolor för att vi vill lära ut juridik på ett roligt sätt till företagare.
På vår hemsida och Instagram publicerar vi även olika juridiska quiz. Där kan du testa dina juridiska kunskaper inom olika områden, exempelvis avtalsrätt och GDPR.
