Det är bra att känna till definitionen av rättssubjekt och rättshandlingsbehörighet, som är två viktiga begrepp inom avtalsrätten.
Definitionen av rättssubjekt och rättshandlingsbehörighet
Rättssubjekt
Rättssubjekt kan ingå avtal och enligt svensk rätt finns det två (2) olika typer av rättssubjekt: fysiska personer och juridiska personer.
En fysisk person är en levande person. Enskilda näringsidkare är också en fysiska personer. En juridisk person är exempelvis ett handelsbolag och aktiebolag, som har ett eget organisationsnummer. Även ekonomiska föreningar och kommanditbolag är juridiska personer. En juridisk person har alltså skyldigheter och rättigheter och kan ingå avtal med andra företag eller fysiska personer.
Rättshandlingsbehörighet
För att kunna ingå avtal, behöver rättsubjektet ifråga ha så kallad rättshandlingsbehörighet. Med andra ord kan exempelvis en fysisk person vara ett rättssubjekt och äga saker, men inte ha rättshandlingsbehörighet. Detta skulle innebära att personen ifråga skulle kunna att äga egendom, som denne inte får sälja.
I Sverige får personer som är myndiga (18 år eller äldre enligt föräldrabalken) rättshandlingsbehörighet. Däremot finns det undantag för exempelvis personer som är minderåriga, men bor själva och behöver ingå avtal för eget hushåll. Dessutom får en person som är 16 år och har sommarjobbat köpa något för pengarna och därmed ingår ett avtal.
Vi på Digitala Juristerna arbetar enbart med att skriva och granska avtal till företag och företagare på distans till fasta priser
Kontakta oss
