Aktier är andelar i ett aktiebolag. Aktiebolag kan vara privata eller publika. Ett börsnoterat aktiebolag är publikt. Det innebär att allmänheten har möjlighet att köpa aktier i det publika aktiebolaget. Privata aktiebolag är inte börsnoterade, vilket innebär att enbart ett begränsat antal personer kan äga aktier i aktiebolaget.
Aktier är andelar i ett aktiebolag
Ett privat aktiebolag kan bli bildat med 25 000 kr i aktiekapital. Ett publikt aktiebolag måste ha 500 000 kr i aktiekapital för att bli bildat.
Aktiebolaget har rätt att använda hälften av aktiekapitalet fritt, vilket är kallat för fritt eget kapital. Resterande hälften är kallat för bundet eget kapital och är till för att bli använt i bolaget. Denna del får inte bli utdelad till aktieägarna.
Det finns möjlighet att omvandla det bundna egna kapitalet till någon annan tillgång av motsvarande värde. Men vi rekommenderar inte bolag att göra det, eftersom det är bättre att ha likvida medel (pengar) i bolaget för att täcka eventuella skulder och förhindra konkurs.
Olika typer av aktier
Aktiebolag kan ha olika typer av aktier, vilket är kallat för olika aktieslag. Detta innebär att de olika aktierna kan medföra olika sorters rätt i bolaget. Aktieslagen måste bli inskrivna i bolagsordningen för att vara gällande samt registrerade hos Bolagsverket.
De allra vanligaste typerna av aktieslag är följande: A-aktier och B-aktier. Det innebär att aktierna har rätt till olika antal röster på bolagsstämman (olika röstvärde).
Aktier kan även bli indelade i så kallade stamaktier och preferensaktier. Aktierna har då olika rätt till andelar i aktiebolagets vinst och tillgångar samt olika företräde (olika rätt till andel).
Aktier bör vara enskild egendom
Som aktieägare eller delägare i ett aktiebolag, är det vanligt att upprätta ett äktenskapsförord i samband med giftermål. Aktier kan genom ett registrerat äktenskapsförord bli delägarens enskilda egendom, vilket innebär att aktierna inte är giftorättsgods.
Om makarna skiljer sig eller om äktenskapet upphör på grund av dödsfall, sker alltid en bodelning. Det innebär att makarnas egendom som är giftorättsgods, dvs ej enskild egendom, ska bli delad mellan dem.
Om aktierna inte är enskild egendom, utgör de giftorättsgods, som ska bli delade mellan makarna vid en bodelning. Det kan innebära att aktiebolaget ofrivilligt får nya delägare. En konsekvens av detta är att de tidigare delägarna ofta blir tvungna att lösa ut de nya delägarna. Det kan exempelvis ske med pengar som motsvarar aktiernas värde.
Vi på Digitala Juristerna arbetar enbart med att skriva och granska avtal till företag och företagare på distans till fasta priser
Kontakta oss
