Allmän information om köprätten i Sverige för företag
Här har vi sammanställt allmän information om köprätten i Sverige för företag, som är bra att känna till.
Inledande information om köprätten
När avtalsparter ingår ett köpeavtal innebär det olika förpliktelser och åtaganden. Några vanliga lagar inom köprätten är konsumentköplagen, köplagen, konsumenttjänstlagen och distansavtalslagen. Konsumentköplagen gäller när en konsument (privatperson) köper lös egendom från en näringsidkare (företag), medan köplagen gäller när både köparen och säljaren är näringsidkare. Detsamma gäller om båda avtalsparterna är privatpersoner. Distansavtalslagen gäller när en konsument köper något från en näringsidkare på distans, exempelvis via internet eller telefon. För många företag är marknadsföring viktigt och därför är det bra att känna till de lagar och regler som gäller. Det är till exempel förbjudet med vilseledande marknadsföring vilket framgår i marknadsföringslagen. Om ett företag utelämnar väsentlig information kan det vara vilseledande marknadsföring.
Köplagar i norden
Köplagar i norden är relativt lika och efter år 1980 började de nordiska länderna att arbeta med att stifta gemensamma köplagar inom norden.
Skillnaden mellan lös och fast egendom
Köp av mark eller jord är fast egendom och regleras i jordabalken, medan allting annat utgör lös egendom, vilket är ett brett begrepp. Exempel på lös egendom är möbler, fordon, kläder och aktier. Tomten på en fastighet är alltså fast egendom, men huset kan vara lös egendom. Jordabalken är en gammal lag som blev inrättad redan år 1734. Däremot har den blivit utvecklad genom åren och år 1970 antog Sverige en ny jordabalk.
Ingå avtal om framtida försäljning eller köp
Det är inte giltigt att ingå avtal om framtida försäljning eller köp av fast egendom, exempelvis en fastighet. Med andra ord är inte ett avtal mellan två parter, som handlar om att den ena parten ska köpa en fastighet i framtiden giltigt eller juridiskt bindande.
Däremot är det möjligt att ingå avtal om framtida försäljning eller köp av lös egendom. Exempelvis avtal om framtida köp av aktier till ett förbestämt pris genom ett optionsavtal.
Tvingande och dispositiva lagar
Inom juridiken är det skillnad på dispositiva och tvingande lagar. Dessutom är vissa lagar delvis dispositiva, så kallade semidispositiva lagar. En tvingande lag innebär att det inte är tillåtet att avtala om sämre villkor än det som framgår av lagen. Till skillnad från en dispositiv lag, där det är tillåtet att avtala om sämre villkor eller att avtala bort lagbestämmelser i sin helhet. Om en lag är delvis dispositiv innebär det att parterna får avtala bort vissa av villkoren, men inte alla.
Konsumenter har ett starkare skydd än näringsidkare och konsumentlagar är tvingande till konsumentens förmån. Exempelvis är konsumentköplagen och distansavtalslagen tvingande lagstiftningar. Köplagen är istället dispositiv och vid sådana fall är parterna fria att avtala om annat än vad som framgår av köplagen.
Avtalsrättsliga principer och partspraxis
Lagar och rättspraxis (tidigare vägledande domstolsavgöranden) är två rättskällor i Sverige. Det förekommer också avtalsrättsliga principer som kompletterar reglerna. Detsamma gäller partspraxis, som betyder att parter har skapat en egen praxis genom att ingå avtal med varandra. Exempel på en avtalsrättslig princip är avtalsfrihet.
Avtalsfrihet i Sverige
En grundprincip inom avtalsrätten i Sverige är avtalsfrihet. Det innebär att parterna har rätt att avtala om i princip vad som helst, såvida det inte strider mot gällande lagstiftning. Det framgår bland annat i köplagen att det råder avtalsfrihet. Däremot är det inte tillåtet att avtala om sämre villkor än det som står reglerat i en tvingande lag. Med andra ord råder det avtalsfrihet i Sverige, men med vissa undantag.
Utvecklingen av bättre konsumentskydd
Köplagen som trädde i kraft 1905 var gällande oavsett om köparen var en konsument eller näringsidkare. Företag brukade avtala bort villkor som var till fördel för konsumenterna. Efter att det blev uppmärksammat, började man diskutera behovet av starkare konsumentskydd. Därefter har det tillkommit flera lagar som skyddar konsumenter och är tvingande. Dessutom kom fler förändringar i den svenska konsumenträtten efter ett EU-direktiv år 2014.
Regler vid internationella köp
Vid internationella köp om lösa saker, där köparen och säljaren inte befinner sig i samma land, har avtalsparterna ofta rätt att välja vilket lands lag som ska gälla. Detta sker genom att avtala om en så kallad lagvalsklausul i avtalet. Om både köparen och säljaren befinner sig i länder som har antagit CISG, brukar reglerna i den konventionen gälla.
Framgår det inte någon lagvalsklausul i avtalet, gäller i normala fall de regler i landet som säljaren befinner sig i. Observera att CISG inte gäller när syftet med den köpta varan är för personligt bruk eller det egna hushållet. Däremot kan det vara så att säljaren inte vet att köparen ska använda den för det egna hushållet eller sitt personliga bruk och vid sådana fall kan CISG ändå gälla.
Formkrav för vissa avtal
Det finns formkrav för vissa avtal enligt lagen, vilket innebär att avtalet måste uppfylla kraven för att vara juridiskt giltiga. Däremot föreligger det inte formkrav vid köp av lös egendom, såsom en bil. Vid sådana fall är det tillåtet att ingå ett avtal muntligen som är bindande.
När det kommer till köp av fast egendom, föreligger det däremot formkrav enligt lagen. Avtalet måste bland annat vara skriftligt och undertecknat av både köparen och säljaren. Testamente och äktenskapsförord är också avtal som måste vara skriftliga för att gälla. Dessutom måste ett testamente bli bevittnat av två samtidigt närvarande vittnen och ett äktenskapsförord måste bli registrerat hos Skatteverket.
Ångerrätt vid DISTANSKÖP
Ångerrätten är en rättighet som konsumenter har enligt distansavtalslagen. Det innebär att konsumenter kan ångra ett ingått avtal om en tjänst upp till 14 dagar efter avtalets ingående samt rätt att ångra ett köpeavtal upp till 14 dagar efter mottagandet av produkten. Ångerrätten gäller dock enbart vid köp som produkter eller tjänster som ingåtts på distans, exempelvis genom en e-handel eller via telefonförsäljning.
Däremot förekommer det undantag som innebär att ångerrätten i vissa fall inte gäller. Exempelvis vid köp av specialdesignade produkter enligt konsumentens anvisningar. Dessutom måste säljaren informera om ångerrätten och om det inte sker på korrekt sätt i enlighet med bestämmelserna i lagen, har konsumenten rätt till ett års ångerrätt istället. Inom EU är ångerrätten också 14 dagar.
Rätten att reklamera
Ytterligare en rättighet som konsumenter har är att reklamera en köpt produkt om det föreligger ursprungligt fel eller brist. Dessutom har konsumenter rätt att reklamera tjänster om bland annat resultatet inte uppfyller det som blivit avtalat. Även näringsidkare har rätt att reklamera fel, men eftersom köplagen är dispositiv, går det att avtala bort denna rättigheten.
Om en köpare upptäcker ett fel, kan reklamationsrätten gå förlorad om reklamationen inte sker inom skälig tid. Såvida felet inte har väsentlig betydelse, har säljaren rätt att avhjälpa felet innan köparen får häva avtalet. Exempelvis genom att byta ut produkten. Det finns fördelar med att köpare reklamerar felaktiga produkter, det kan vara bra för både miljön och plånboken.
Konsekvenser vid dröjsmål
En konsument har flera rättigheter vid dröjsmål. Med andra ord om köparen och säljaren kommer överens om att en produkt ska bli avlämnad ett visst datum men inte blir det, innebär det en försening eller ett dröjsmål. Vid sådana fall har konsumenten rätt att hålla inne betalningen, begära fullgörelse, häva köpeavtalet och begära skadestånd vid försenad leverans. En konsument har inte rätt att häva avtalet bara för att den är försenad, såvida förseningen inte är av väsentlig betydelse för köparen.
Vi skriver och granskar avtal till fasta priser
Gratis juridikskolor
Vi driver olika gratis juridikskolor på LinkedIn och Instagram. Dessutom sammanfattar vi intressanta nyheter, svarar på frågor och beskriver vanliga juridiska begrepp. Vi har startat dessa juridikskolor för att vi vill lära ut juridik på ett roligt sätt till företagare.
På vår hemsida och Instagram publicerar vi även olika juridiska quiz. Där kan du testa dina juridiska kunskaper inom olika områden, exempelvis avtalsrätt och GDPR.
