Vilseledande marknadsföring behöver inte nödvändigtvis vara falska påståenden, utan utlämning av väsentlig information kan också vara vilseledande marknadsföring. Enligt marknadsföringslagen är det inte tillåtet med vilseledande marknadsföring och det är straffbart. Enligt informationskravet som även står med i andra lagar såsom distansavtalslagen och konsumentköplagen, måste företag lämna information som kan vara viktig för konsumenterna att känna till. Om företaget säljer livsmedel eller läkemedel är reglerna också annorlunda.
Utlämning av väsentlig information kan vara vilseledande marknadsföring
Ett företag som utelämnar väsentlig och viktig information kan göra sig skyldig till vilseledande marknadsföring. Dessutom kan det vara vilseledande om informationen inte är tydlig. För att göra en bedömning av om det är vilseledande marknadsföring eller inte, utgår man ifrån helhetsintrycket från reklamen. Därför har bland annat bilder och symboler också en betydelse, inte bara texten. Det handlar om hur genomsnittskonsumenten uppfattar reklamen. Dessutom är det förbjudet att exempelvis en rubrik ger ett specifikt intryck, men att i någon liten text i annonsen står att det innebär något helt annat.
Barn och sjuka är två målgrupper som är mer skyddsvärda. Därför är kraven högre på att reklamen som riktar sig till sådan målgrupp inte är vilseledande. Dessutom är det förbjudet med direktmarknadsföring till barn under 16 år. Det finns dock vissa målgrupper där kraven är lägre, eftersom de har större kvalifikation att göra en korrekt bedömning av reklamen. Ett praktiskt exempel är om en tidning riktar sig till ekonomer och innehåller annonser som är riktade mot dem. Motsvarande gäller för reklam som riktar sig till andra näringsidkare.
Exempel på information som är vilseledande
Det är fråga om vilseledande information om det förekommer felaktiga påståenden om kvalitén av produkten, ursprunget och om produkten kan medföra hälsorisker eller inte. Detsamma gäller om det inte framgår att det finns behov av service, om priset är felaktigt eller reklamationsprocessen inte stämmer överens med det påstådda. I den så kallade ”svarta listan” där otillåtna affärsmetoder framgår, står det bland annat om vilseledande marknadsföring.
Svenska domstolar har avgjort ett flertall mål där företag har marknadsfört hälsopreparat genom att påstå att det kommer ge en viss effekt. Däremot måste företaget kunna verifiera det, för att det ska vara tillåtet. Dessutom är det vanligt att företag använder vilseledande miljöargument för sina produkter. Det är inte heller tillåtet att använda förpackningsstorlekar som är vilseledande.
I Finland fick ett företag betala en sanktionsavgift för att de använde robotar vid marknadsföring på ett otillåtet sätt enligt GDPR.
