Affärsjuridik
Immaterialrätt
Immaterialrätt är ett brett område inom juridiken. Det handlar om rättsskyddet för tekniska lösningar, design, litteratur, varumärken m.m.

Digitala Juristerna
Immaterialrätt är ett brett område inom juridiken
Det finns ett flertal lagar som reglerar området. Det brukar även vara kallat för “ensamrättsslagar”, eftersom immaterialrättsliga skydd i de flesta fallen ger ensamrätt till innehavaren av skyddet. Däremot finns det undantag från ensamrätten, till exempel gällande patent då flera personer kan dela på rättigheterna. Immaterialrätt är ett område inom juridiken som hör till civilrätten.
Innehåll
Kort historia om immaterialrätt
Immaterialrätt är ett gammalt juridiskt område. Under 1600-talet införde England den första lagstiftningen om patent, som har legat som grund för dagens patenträtt. Även upphovsrätten blev lagstiftad av England under början av 1700-talet. Uppfinningar är en gammal företeelse som går att spåra tillbaka till människosläktet. Till exempel uppfinningen av hjulet, som är en många tusen år gammal uppfinning. Däremot är inte immaterialrätten lika gammal som uppfinningar och konstnärliga verk, men har med tiden utvecklats.
Under 1800-talet tog utvecklingen av immaterialrättsliga regler fart i världen, framförallt i industriländer som då hade infört någon effektiv och praktisk genomförbar immaterialrättslig lagstiftning. I Sverige införde man tryckningsprivilegium under 1700-talet, även fast det inte skedde några anspråk under 1700-talet. Under 1900-talet tog framfarten ytterligare fart och har gjort området mer komlext och omfattande. EU anser att immaterialrätt är ett viktigt område för att främja bland annat innovation.
Vanliga lagar inom immaterialrätt
Följande är exempel på några vanliga lagar som reglerar immaterialrättsliga skydd:
- Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.
- Mönsterskyddslagen (även kallat för designskydd).
- Patentlagen.
- Varumärkeslagen.
Möjligt och vanligt att ha flera immateriella rättigheter
Många företag kombinerar flera immateriella rättigheter för att skydda sin produkt eller liknande. Till exempel kan ett företag ha ett patent för att skydda den tekniska lösningen, varumärkesskydd för att skydda varumärket och ett mönsterskydd/designskydd för att skydda utseendet av produkten.
Domstolar i Sverige som prövar immaterialrättsliga frågor
Patent- och marknadsdomstolen (PMD) är en särskild domstol i Sverige som prövar immaterialrättsliga frågor. Om ett domstolseslut från PMD blir överklagat, är det istället Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) som prövar ärendet. Högsta förvaltningsdomstolen kan pröva överklaganden från PMÖD, men det förutsätter att PMÖD beslutar om att det ska ske. Detta förfarande skiljer sig åt från exempelvis brottmål, där det är Högsta domstolen som själva beslutar om de ska pröva målet eller inte.
Fördelar med immaterialrättsliga skyddsobjekt
Det finns ett flertal fördelar med att inneha immaterialrättsliga skyddsobjekt. Nedan kan du läsa en sammanfattning av de vanligaste formerna av immaterialrättsligt skydd.
Patent
Genom att ha ett patent, får ingen annan använda den patenterade uppfinningen i upp till 20 år. Med andra ord måste andra ha tillstånd från patentinnehavaren för att få tillverka, sälja eller importera uppfinningen. Detta beror på att patentet ger patentinnehavaren ensamrätt till uppfinningen. Det går enbart att få patent på tekniska lösningar som är nya. Det kan också vara metoder eller användningar. Till exempel en metod för att tillverka en maträtt. Kraven för att få ett patent är att uppfinningen ska vara ny, har uppfinningshöjd och kunna bli tillgodogjort industriellt.
Patent är offentliga handlingar och det är inte möjligt att hålla ett beviljat patent hemligt. Det är viktigt att tänka på att inte offentliggöra uppfinningen innan ansökan om patent är inlämnat. Detta beror på att det annars föreligger en risk att uppfinningen inte anses vara ny.
En fördel med att ha ett patent är att patenthavaren kan licensiera skyddsobjektet till andra, eftersom andra inte får använda den utan tillstånd. Dessutom är det möjligt att sälja skyddsobjektet till ett högre pris, eftersom konkurrenter inte kan sälja det för ett billigare pris.
Varumärkesskydd
Varumärken kännetecknar produkter eller tjänster och kan exempelvis vara ord, slogans eller figurer m.m. Många företag ansöker om ett varumärkesskydd. Det kan vara en värdefull immateriell rättighet, precis som övriga immateriella rättigheter. Varumärkesskydd gäller i 10 år, men det är möjligt att förlänga det i all oändlighet. Det är viktigt att tänka på att det föreligger skillnad mellan företagsnamn och varumärke. När ett företag blir registrerat av Bolagsverket, uppger grundaren/grundarna ett företagsnamn. När det däremot gäller varumärkesskydd, är det PRV tar emot ansökningar om detta. Ett varumärke kännetecknar den specifika varan eller tjänsten, och behöver inte vara detsamma som företagsnamnet.
Både juridiska och fysiska personer kan ansöka om och inneha ett varumärkesskydd. Dessutom kan statliga organ ansöka om varumärkesskydd, vilket är ett exempel på juridiska personer. Andra vanliga juridiska personer är aktiebolag, handelsbolag och stiftelser m.m. Enskilda firmor och privatpersoner är exempel på fysiska personer. Det behöver inte vara endast en person som ansöker om ett varumärkesskydd, utan två företag kan ansöka om det gemensamt. Detsamma gäller två privatpersoner.
Designskydd/mönsterskydd
Designskydd, även kallat för mönsterskydd, är en skyddsform som skyddar designen och utseendet av en produkt. Det innebär att andra inte får importera, tillverka eller sälja kopior av designen som är skyddad av mönsterskyddet. Kravet för att kunna få ett designskydd är att det måste skilja sig från tidigare designer och därmed vara en ny design. I sverige är det Patent- och registreringsverket (PRV) är ansvarig myndighet för mönsterskydd.
Mönsterskyddet gäller i fem (5) år, men det går att förlänga upp till högst 25 år. Dessutom går det att ansöka om 25 år direkt vid den första ansökningen. Det är dock kortare tid för reservdelar, som maximalt går att registrera för designskydd i maximalt 15 år.
Det är den ansökande som själv måste avgöra om designen avser en reservdel eller inte, eftersom PRV inte gör den bedömningen. Däremot är det möjligt att använda en konsulttjänst som PRV tillhandahåller.
Det är också bra att undersöka om designen är skyddad av någon annan immateriell rättighet, till exempel upphovsrätt eller varumärkesskydd. Dessutom kan det också finnas ett oregistrerat designskydd. Ett designskydd ger flera fördelar, till exempel att ingen annan får utnyttja designen i kommersiellt syfte.
Upphovsrätt
Upphovsrätt är en immateriell rättighet som uppstår automatiskt när verket blir skapat, under förutsättning att verket uppfyller kraven för upphovsrätt. Detta innebär att en ansökan om upphovsrätt inte är nödvändig.
Skyddsformen gäller för konstnärliga verk såsom musik, litteratur, datorprogram, fotografier, film m.m. Det ger upphovsmannen ensamrätt att framställa exemplar av verket samt göra det tillgängligt för allmänheten. Relevanta lagar för upphovsrätt är: Upphovsrättslagen, Upphovsrättsförordningen och Internationella upphovsrättsförordningen.
För att få upphovsrätt på ett konstnärligt verk, måste det vara tillräckligt originellt. I vissa fall kan detta vara svårt att avgöra och det kan vid sådana fall bli avgjort av en domstol. Observera att det enbart är utformningen av verket som upphovsrätten skyddar. Med andra ord skyddar det inte konceptet eller idéen bakom verket. Om någon gör ett upphovsrättsligt intrång, är det vanligt att först försöka förhandla fram en lösning. Till exempel genom att komma överens om ett licensavtal. Dessutom finns det möjlighet för rättighetshavaren att få ekonomisk ersättning som kompensation för intrånget.
Lär dig mer
Om GDPR
Om du är intresserad av att lära dig om GDPR, kan du besöka webbplatsen www.AvtalGDPR.se som är en del av Digitala Juristerna. GDPR är ett omfattande regelverk som i princip alla företag måste följa. Därför har vi skapat webbplatsen för att förmedla informationen till företagare.
Mer information
Köprätt
Köprätten är ett viktigt juridiskt område för företag som reglerar köp av tjänster och produkter. Till exempel ångerrätt, reklamation, dröjsmål och transportköp m.m. Konsumentköplagen, köplagen, konsumenttjänstlagen och distansavtalslagen är några vanliga lagar som reglerar köprätten.
Vill du veta mer?
Vill ni ha vår hjälp?
Beställ uppdrag
Välkommen att kontakta oss via telefon, eller skicka ett meddelande via formuläret eller till vår mail så hör vi av oss så snart vi kan.
E-post
kontakt@digitalajuristerna.se
Telefon
08-81 66 33