Jäv

Jäv

Jäv föreligger när någon som är beslutsfattare har egna intressen som kolliderar med övrigas intresse. Det innebär en besluts- eller rättssituation, där någon person kan vara partisk. Jäv föreligger även där det finns någon omständighet som kan rubba förtroendet för personens opartiskhet.

En jävig person får inte delta i beslut

En person vid jäv, exempelvis beslutsfattare som har egna intressen i målet, får inte delta i beslut eller förhandlingar kring en viss fråga. Det är tillräckligt att anses som jävig när endast misstankar kring opartiskhet föreligger.

Exempelvis föreligger en jävsituation om en domare ska döma i ett mål där dennes maka, syskon eller sambo är tilltalad. Det föreligger i sådana fall risk för att domaren inte är opartisk. Därför får domaren inte döma i sådant mål.

Olika typer av jäv

Det finns olika typer av jäv, bland annat domarjäv, släktskapsjäv, intressejäv, ställföreträdarjäv, ombudsjäv m.fl.

Vilka som anses vara närstående

Vilka som är ”närstående” i jävssituationer skiljer sig mellan de olika lagarna. Enligt förvaltningslagen är exempel på närstående:

I första hand en förtroendevalds, en tjänsteinnehavares, en arbetstagares eller en revisors: make samt barn, barnbarn, syskon, föräldrar, far- och morföräldrar. Även den som på något annat sätt står personen särskilt nära liksom även dessa personers makar (familjekretsen).

I andra hand dennes föräldrars syskon samt deras makar, personens syskonbarn och tidigare make till personen.

I tredje hand makes barn, barnbarn, syskon, föräldrar och far- och morföräldrar. Även dessa personers makar och personens makes syskonbarn.

Vid parts- och ombudsjäv beaktar man alla närstående. Avseende intresse- och samfundsjäv är endast familjekretsen jävig. Vid anställningsjäv är de närstående inte alls jäviga, utan det enda som har betydelse är personens eget anställningsförhållande. Reglerna om jäv är olika och därför är det viktigt att undersöka lagen noga i varje enskild fall.