Vanliga lagar inom köprätten

Det är bra för företagare att känna till vanliga lagar inom köprätten, eftersom de reglerar bland annat köpeavtalets utformning och innehåll. Företag kan sälja produkter och/eller tjänster till andra företag och/eller konsumenter. Beroende på om köparen är en konsument, eller en näringsidkare, gäller olika lagar och regler. Här är några vanliga lagar inom köprätten som kan vara bra att känna till. 

Här är några vanliga lagar inom köprätten 

Köplagen (1990:931)

Köplagen gäller för köp av lös egendom mellan näringsidkare eller privatpersoner. Lagen är dispositiv vilket innebär att det går att avtala om andra villkor än det som står i lagen. I och med att köplagen är dispositiv (inte tvingande), är det vanligt att parter sluter avtal som avvikter från lagen. Det är i första hand köpeavtalets innehåll som styr avtalsförhållandet mellan parterna.

Konsumentköplagen (1990:932)

Till skillnad från köplagen, är konsumentköplagen tvingande till fördel för konsumenten. Konsumentköplagen gäller när en konsument köper lös egendom från en näringsidkare. Det går att avtala om andra villkor än de som framgår i konsumentköplagen, men enbart om det är bättre villkor. I konsumentköplagen framgår bland annat bestämmelser om vilka rättigheter en konsument har avseende reklamation, dröjsmål, hävning och skadestånd.

Konsumenttjänstlagen (1985:716)

Konsumenttjänstlagen är en tvingande lagstiftning och gäller när en näringsidkare utför en tjänst åt en konsument och tjänsten avser arbete på lösa saker, fast egendom, byggnader eller förvaring av lösa saker (dock ej avseende levande djur).

Denna lag gäller dock inte specifikt för tjänster som blir utförda på en konsument, såsom skönhetsvård, ansiktsbehandlingar eller liknande. Men lagen kan ändå bli tillämpad analogt på sådana typer av tjänster och avtal. Däremot gäller produktsäkerhetslagen för tjänster som utförs på människor.

Produktsäkerhetslagen (2004:451)

Syftet med produktsäkerhetslagen är att säkerställa att de tjänster och produkter som finns på marknaden och som tillhandahålls konsumenter inte orsakar skada på någon person. Enligt lagen ska varor och tjänster vara säkra och inte medföra någon risk för hälsan hos individer.

Konsumentkreditlagen (2010:1846)

När en konsument ansöker om kredit eller blir erbjuden kredit, ska kreditgivaren följa bestämmelserna i konsumentkreditlagen. Enligt lagen framgår att näringsidkaren är skyldig att iaktta god kreditgivningssed samt tillvarata konsumentens instressen och besvara de frågor konsumenten har samt ge tillräcklig information till konsumenten. Lagen innehåller även bestämmelser om, kreditpröving, ränta, avgifter, rådgivning och hur marknadsföring av kredit får ske.

Distansavtalslagen (2005:59)

När en näringsidkare ingår ett avtal med en konsument på distans och säljer en vara eller en tjänst, gäller distansavtalslagen. Praktiska exempel på när lagen gäller är vid försäljning genom telefon eller dörrknackning. Lagen gäller även i de fall säljaren ingår avtal med en konsument utanför säljarens affärslokaler.

Distansavtalslagen är tvingande lagstiftning och konsumenten har som huvudregel rätt till 14 dagars ångerrätt, om inte något undantag är tillämpligt enligt lagen. Näringsidkaren är bland annat skyldig att informera om ångerrätten samt att erbjuda konsumenten ett standardformulär för utövande av ångerrätten.

Vi på Digitala Juristerna arbetar enbart med att skriva och granska avtal till företag och företagare på distans till fasta priser

Kontakta oss