Det är inte ovanligt att reglera friskrivningar från ansvar i avtal genom en så kallad friskrivningsklausul. Däremot är det inte alltid giltigt. Ibland är det inte tillåtet att friskriva sig från ansvar.
Företag brukar reglera friskrivningar från ansvar i avtal
Det är vanligt att företag brukar reglera friskrivningar från ansvar i avtal. Men det är viktigt att se till att det sker i enlighet med tillämplig lag så att bestämmelsen är giltig. Till exempel kan en näringsidkare (företag) inte avtala om att konsumenten inte har rätt att reklamera produkten och hålla företaget ansvarigt om det visar sig vara ett ursprungligt fel. Detta beror på att konsumentköplagen gäller vid sådana fall, och den lagen är tvingande till konsumentens fördel.
Observera att även vid situationer där lagen är dispositiv, alltså icke tvingande, kan det vara oskäligt att friskriva sig från ansvar. Ett exempel på en dispositiv lag är köplagen som gäller när ett företag köper en vara från ett annat företag. Det är exempelvis oskäligt att ett företag friskriver sig från ansvar för skador som företaget har orsakat med uppsåt eller genom grov vårdslöshet.
Det är vanligt att friskrivningar gäller när någon säljer en begagnad vara i befintligt skick. Det faktum att något säljs i befintligt skick utgör en form av friskrivning. Men även i dessa fall kan säljaren ändå hållas ansvarig. Exempelvis om den begagnade varan innehåller fel som gör att den inte kan bli använd för syftet med varan.
Friskrivning från indirekta skador
När företag ingår avtal med varandra är det vanligt att friskriva sig från indirekta skador som uppstår vid avtalsbrott. Ett praktiskt exempel på vad som kan utgöra en indirekt skada är om varumärket blir skadat. Det kan exempelvis vara så att en leverantör av en komponent till en produkt som ett annat företag producerar, orsakar leveransförsening. Det kan i sin tur leda till att varumärket tar skada, om kunden blir missnöjd. Däremot är det svårt att uppskatta storleken av en indirekt skada. Därför är det vanligt att avtala bort ansvaret för indirekta skador. Det innebär att endast direkta skador som kan bli styrkta ska bli ersatta genom skadestånd.
