Legalitetsprincipen

Legalitetsprincipen är ett vanligt förekommande begrepp inom juridiken och en särskilt viktig princip inom straffrätten. Principen innebär att all maktutövning ska vara grundad i lag eller föreskrift.

Principen innebär även att medborgare ska känna rättssäkerhet och kunna förutse vilka handlingar som är straffbelagda. Alla våra domstolar måste beakta principen.

Legalitetsprincipen inom straffrätt och processrätt

Den straffrättsliga betydelsen av principen är viktig. Den innebär att ingen får bli straffad för en handling som vid tidpunkten inte var uttryckligen förbjuden i lag. Principen finns i regeringsformen och lyder enligt följande:

”Den offentliga makten utövas under lagarna”

Principen finns också i brottsbalken, där den har följande lydelse:

”Brott är en gärning som är beskriven i denna balk eller i annan lag eller författning och för vilken straff som sägs nedan är föreskrivet.”

Principen finns i latinska uttryck och innebär kort sagt ”inget brott utan lag / inget straff utan lag”. Detta innebär att det inte är möjligt att straffa någon retroaktivt. Det är inte möjligt att straffa någon för en handling som skett förut innan det blev förbjudet i lag.

Principen finns även inom processrätten. Den innebär att tvångsprocessuella åtgärder och tvångsmedel måste ha stöd i lag för att bli använda.

Medborgarna i ett land måste kunna lita på att denna princip blir följd av domstolarna i landet. Det har stor betydelse för förtroendet till rättsväsendet. Rättssäkerheten påverkas också i stor grad ifall något beslut skulle strida mot legalitetsprincipen. Likhetsprincipen är också en viktig princip som domstolarna måste följa.