Full äganderätt och fri förfoganderätt

Full äganderätt och fri förfoganderätt är två vanliga begrepp som blir använda vid tal om arv och testamenten. Begreppen innebär två olika rättigheter för mottagaren av egendom, som begränsar mottagarens handlingsförmåga gällande egendomen.

Full äganderätt och fri förfoganderätt

Full äganderätt

Om en person ärver tillgångar med full äganderätt, har personen rätt att göra vad som helst med tillgångarna. Mottagaren får rätt att bestämma fritt över egendomen. Exempelvis kan mottagaren bestämma att ge bort egendomen i gåva eller att testamentera bort till valfri person.

Full äganderätt innebär att mottagaren äger egendomen fullt ut och att denne har rätt att bestämma fritt över egendomen.

Fri förfoganderätt

Ifall en person ärver tillgångar med fri förfoganderätt, innebär det istället att denne har rätt att spendera ärvda pengar fritt och att göra det mesta med arvet. Mottagaren är dock begränsad på så sätt att denne inte får testamentera bort den ärvda egendomen till någon annan.

Mottagaren av egendom med fri förfoganderätt från inte heller ge bort egendomen i gåva till någon annan. Detta innebär att mottagaren är mer begränsad, än om denne hade ärvt egendomen med full äganderätt.

Viktigt att inte blanda ihop begreppen

Det är särskilt viktigt att vara noga med att inte blanda ihop begreppen exempelvis i ett testamente. Dessa begrepp innebär stora skillnader som kan påverka även andra personer.

Om någon inte vill att exempelvis en sommarstuga ska kunna bli borttestamenterad utanför familjekretsen, bör den testamenteras bort med fri förfoganderätt. Full äganderätt ger istället mottagaren friheten att göra vad som helst med sommarstugan.