En näringsidkare är i vardagligt språk kallad för en företagare. Det är en fysisk eller juridisk person som handlar för ändamål som har samband med den egna näringsverksamheten. Det är värt att påpeka att en fysisk person kan vara både en näringsidkare och en konsument, beroende på situationen.
En näringsverksamhet innebär att verksamheten ska vara av ekonomisk art. Det innebär också att den ska bli bedriven yrkesmässigt samt med viss varaktighet och omfattning. Verksamheten ska även ha ett vinstsyfte och kan vara ett aktiebolag, en enskild firma eller annan bolagsform.
Näringsidkare är i vardagligt språk kallad för en företagare men kan vara konsument i vissa situationer
Exempelvis är en bilhandlare en näringsidkare, när han köper eller säljer bilar inom sin verksamhet. Men bilhandlaren är en konsument, när han handlar matvaror för privata ändamål från en matbutik.
Rättigheter och skyldigheter enligt lagen
Vidare har en företagare enligt lag vissa rättigheter och skyldigheter. Bland annat måste en företagare följa bokföringslagen. Rättigheterna är exempelvis rätten att ingå avtal, åta sig skulder och att äga olika typer av tillgångar.
En näringsidkare har en starkare ställning än en konsument
Våra svenska lagar innehåller många skyddsregler för konsumenter. Dessa måste alla näringsidkare följa. Exempelvis är konsumenttjänstlagen och konsumentköplagen så kallade tvingande lagar. Det betyder att en näringsidkare inte får tillämpa sämre villkor i avtal för konsumenten, än de som framgår i lagen. Om ett företag tillämpar sämre villkor i ett avtal än vad lagen föreskriver, är villkoren ogiltiga.
För köp av varor eller tjänster mellan två företag gäller istället köplagen, som är dispositiv. Det betyder att parterna får avtala om andra, även sämre villkor, än vad lagen föreskriver. Företag kan sälja till andra företag och till privatpersoner, då gäller olika regler.