Det kan skilja sig mellan de olika aktieägarnas röstvärde vid bolagsstämmor om det framgår i bolagsordningen. Om ingenting om olika röstvärde framgår där, har varje aktie lika röst. Men det är inte ovanligt att dela in aktierna i så kallade A-aktier och B-aktier. Dessutom är det möjligt för en aktieägare att rösta genom ett ombud, istället för att själv närvara på bolagsstämman. Genom att upprätta en skriftlig fullmakt, kan ombudet representera aktieägaren och denna rätt går inte att avtala bort. En sådan fullmakt kan inte gälla längre än fem år.
Aktieägarnas röstvärde vid bolagsstämmor
Det går att reglera att en A-aktie har högre röstvärde än B-aktier. Däremot får det aldrig överskrida mer än tio gånger högre. Med andra ord kan en A-aktie ha minst två gånger högre röstvärde än en B-aktie, eller högst tio gånger högre. Aktiebolag måste upprätta en aktiebok där det bland annat ska framgå vem som äger vilka aktier. För att vara röstberättigad på en bolagsstämma, behöver man stå inskriven som aktieägare i aktieboken.
Aktieägarna har rätt att delta vid bolagsstämmor och styrelsen ska meddela dem om stämman genom kallelse. Dessutom går det att besluta i bolagsstämman att någon eller några andra ska ha rätt att närvara. Det kan vara fysiskt eller via videolänk. Däremot måste beslutet vara enhälligt för att gälla i privata aktiebolag. Det är skillnad på extra och ordinarie bolagsstämmor. Alla aktiebolag har en skyldighet att hålla en ordinarie bolagsstämma varje år, vilket ska ske senast 6 månader efter att räkenskapsåret tagit slut (vanligt att avsluta sitt räkenskapsår 31/12). När det kommer till hur kallasen ska ske, har privata aktiebolag stor frihet att välja, exempelvis att det ska ske genom brev.
Det finns flera skillnader mellan publika och privata aktiebolag, varav majoriteten är privata. Exempelvis får samma person vara VD och styrelseordförande i privata aktiebolag, men inte i publika aktiebolag. Det lägsta tillåtna aktiekapitalet är 500 000 kr för publika aktiebolag och 25 000 kr för privata aktiebolag.
