Principen om avtalsbundenhet, även kallad Pacta sunt servanda, är en viktig princip inom avtalsrätten. Pacta sunt servanda är ett latinskt uttryck som innebär att avtalsparterna ska hålla det som de avtalat. Enligt avtalslagen ingår parter ett avtal med varandra, när ett anbud blir accepterat. Detta är kallat för anbud-accept modellen.
Parter kan ingå avtal muntligt eller skriftligt. Muntliga och skriftliga avtal är enligt huvudregeln lika giltiga.
Det kan också ske genom så kallat konkludent handlande, vilket innebär att ett avtal blir ingått mellan parter genom handlingar, utan ett formellt avtal. Istället sker det genom uttryck och underförstått. Exempelvis ingår en person som köper mat i en matbutik och lägger varorna på rullbandet ett konkludent köpeavtal, utan att uttryckligen genom ord säga att denne vill köpa varorna.
Enligt svensk avtalsrätt är principen om avtalsbundenhet (Pacta sunt servanda) mycket central och knyter ann till lojalitetsprincipen.
Pacta non sunt semper servanda
Pacta non sunt semper servanda är ytterligare en avtalsrättslig princip. Det är ett latinskt uttryck, som innebär att avtalsparter ska hålla det blivit avtalat (pacta sunt servanda), men med undantag. Huvudregeln inom avtalsrätt är att avtal ska hållas (pacta sunt servanda). I vissa fall kan dock undantag ske, exempelvis om det som blivit avtalat inte är möjligt att genomföra.
Vi på Digitala Juristerna arbetar enbart med att skriva och granska avtal till företag och företagare på distans till fasta priser
Kontakta oss
