Konsekvenserna av att inte ha ett aktieägaravtal kan vara många. Ett aktieägaravtal innehåller många bestämmelser som reglerar förhållandet mellan delägarna och aktiebolaget. Syftet med ett aktieägaravtal är att skydda delägarna och att ge dem större säkerhet och trygghet. Ett aktieägaravtal är inte ett offentligt dokument, till skillnad från bolagsordningen som Bolagsverket registrerar. Därför kan delägarna välja att avtala om sådant de inte vill ska vara synligt offentligt.
Konsekvenserna av att inte ha ett aktieägaravtal
Konsekvensen av att inte ha ett aktieägaravtal brukar vara onödiga tvister. Exempelvis kan delägarna i ett sådant avtal reglera hur en värdering av bolaget ska gå till vid försäljnings- och inlösensituationer.
Delägare kan också på förhand bestämma hur de ska hantera aktier vid situationen om någon av delägarna skadar sig eller avlider. Dessutom är det möjligt att i ett aktieägaravtal avtala om hur nya delägare får ansluta sig i framtiden och under vilka förutsättningar det får ske. Utöver detta kan delägarna avtala om respektive delägares arbetsuppgifter i bolaget.
Om ett aktieägaravtal inte finns och dessa frågor inte har blivit diskuterade och avtalade om bland delägarna, kan det uppstå problem i framtiden under arbetets gång. Därför är det bäst att ha ett aktieägaravtal från början, för att alla delägarna ska vara överens om hur aktiebolaget ska styras och vad som gäller vid olika tänkbara situationer som kan uppstå i framtiden.
Det går också att avtala om en eventuell konsekvens av att bryta mot aktieägaravtalet. Det är viktigt att det finns ett straff vid avtalsbrott som delägarna på förhand har bestämt. Vanligtvis är det ett vite (bötesbelopp) som ska betalas till företagets konto, om någon delägare bryter mot avtalet.
Det går att också avtala om att både vite och skadestånd ska utgå vid avtalsbrott. Då är det viktigt att det framgår tydligt i avtalet, för att det ska vara giltigt.
