Det finns tillfällen där samtycke inte är tillämplig för behandling av personuppgifter, eftersom det inte alltid är en giltig rättslig grund att använda. Samtycke är en relativt vanligt rättslig grund som många företag använder. Däremot har det minskat, eftersom det finns flera situationer där andra rättsliga grunder är mer lämpliga att använda.
Det finns sex (6) rättsliga grunder, varav samtycke är en av dem. Även barn har rätt till att ge sitt samtycke om de är över 13 år gamla avseende vissa tjänster, men det finns tillfällen där det inte heller är giltigt. Exempelvis är det vanligt att barn samtycker till olika typer av gratistjänster, men det är viktigt att känna till att barn har ett särskilt skydd enligt GDPR. Detta eftersom de är särskilt utsatta och bland annat har svårt att göra en konsekvensbedömning av deras handlingar.
Exempel på tillfällen där samtycke inte är tillämplig eller lämplig att använda
När två parter inte är jämlika, är det inte tillåtet att använda samtycke som en rättslig grund vid behandling av personuppgifter. Ett praktiskt exempel på ett ojämlikt förhållande är mellan en arbetsgivare och anställd. Då är det istället mer lämpligt att använda avtal som en rättslig grund. Ett annat exempel är myndigheter som behandlar personuppgifter och bör använda en annan rättslig grund eftersom det råder ett ojämlikt förhållande.
Det är viktigt att tänka på att samtycket ska vara frivilligt. Dessutom ska det vara uttryckligt och därför får det inte vara underförstått. När ett företag behandlar känsliga personuppgifter ska företaget få ett frivilligt och aktivt lämnat samtycke. I ojämlika förhållanden är det svårt att säkerställa att samtycket verkligen har blivit lämnat frivilligt. Därför är det inte en möjlig rättslig grund att använda.
