Otillåtet avtalsinnehåll enligt generalklausulen i 36 § AvtL kan resultera i att avtalet förlorar sin giltighet. Avtalet kan antingen delvis eller helt förlora sin juridiska verkan, om avtalsinnehållet är oskäligt. Däremot utgör detta en paragraf som är svår att använda när två avtalsparter är jämlika. Exempelvis kan två jämnstora företag sällan använda generalklausulen i 36 § AvtL för att jämka ett avtal. Med andra ord är det en paragraf som inte blir använd ofta i praktiken. Men den finns där för att fånga upp fall där oskäliga avtalsvillkor förekommer, framförallt i ett avtalsförhållande mellan två icke jämlika parter. Exempelvis mellan en konsument och ett företag, där konsumenten anses vara den svagare parten.
Otillåtet avtalsinnehåll enligt generalklausulen i 36 § AvtL
Ett avtal kan även vara ogiltigt om det innebär något olagligt. I Sverige råder avtalsfrihet, vilket också är en grundprincip inom avtalsrätten. Däremot innebär det inte att det är giltigt att avtala om vad som helst.
Syftet med generalklausulen är att jämka ett avtal eller en viss specifik bestämmelse i avtalet, om det skulle vara oskäligt. Exempelvis är det inte tillåtet att avtala bort en konsuments rätt till skadestånd i ett standardavtal som är framarbetat enbart av näringsidkaren. Det är oskäligt, eftersom konsumenten har rätt till skadestånd enligt konsumentköplagen. Det är en tvingande lagstiftning och därmed är det inte giltigt att avtala om sämre villkor än de som framgår i sådan tvingande lag.
Däremot är skillnad när två företag avtalar med varandra. Köplagen gäller vid köp av lösa saker mellan företag och lagen är dispositiv. Med andra ord går det att avtala sämre villkor än det som står i lagen.
